Sammanfattning: Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur personliga assistenter ser på självbestämmandet hos personer med funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 samt har talsvårigheter. Som personlig assistent måste man respektera brukarens självbe-stämmande samtidigt som man måste ibland begränsa det.Detta har jag studerat med hjälp av de följande frågeställningar: I vilken grad låter personliga assistenter brukaren bestämma i sin tillvaro? Var går gränsen? I vilka situationer och vad är det som gör att den personliga assistenten begränsar brukarens självbestämmande?Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua 4 personliga assi-stenter. Har använt mig av en abduktivt arbetssätt och en hermeneutisk tolkningsmetod. De teoretiska verktyg som jag har använt mig i att analysera resultatet är: beslutsteorier, kom-munikationsteorin och det humanistiska perspektivet.

SammanfattningVårdhundar har börjat användas allt mer inom vård och omsorg runt om i världen och i Sverige de senaste åren. Vårdhundar används främst inom äldrevården men tidigare forskning pekar mot att en vårdhundsinsats även har flera positiva effekter på symptombilden vid schizofreni. Schizofreni är en psykossjukdom som omfattas av två typer av symptom, positiva och negativa symptom. Det sistnämnda är relaterade till en stor funktionsnedsättning i personens sociala liv och är både medicinskt och terapeutiskt mycket svårbehandlade. Syftet med föreliggande uppsats är att genom en fallstudie undersöka om och i så fall hur en vårdhundsinsats kan fungera som resurs för en person med schizofreni i Uppsala kommun och hur vårdhunden kan bidra till en symptomförändring.

För att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt ses brukarens rätt till självbestämmande och inflytande över assistansens utformning och innehåll som en ofrånkomlig utgångspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rätt till självbestämmande och inflytande påverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehållet, både praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter där det som personlig assistent kan var svårt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingå i assistansen samt hur de ska förhålla sig i olika situationen för att det ska bli rätt. Det visar sig hur personliga assistenters förhållningssätt gentemot brukaren ofta består av gränssättningar av olika slag (organisatoriska gränser, personliga gränser och gemensamma gränser).

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. Frågeställningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som läggs vid brukarens kunskap. Metoden som har använts i uppsatsen är en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framträdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja två diskurser som har använts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Den psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den på någon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstå situationer där det kan upplevas som att assistenten inkräktar på brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar även att assistenten kan variera, hålla en balans mellan närhet och distans, samt att stödja och ställa krav efter vad situationen kräver. En av de huvudsakliga frågeställningarna i detta examensarbete är huruvida personliga assistenter har ett behov av att få prata med någon om sitt arbete, då många både arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den psykosociala arbetsmiljön är också av stor vikt för de personliga assistenternas behov av stöd utifrån.

Personlig assistans är ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen på institution eller i föräldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa människor ett själigt liv och en möjlighet att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om språket i platsannonser där man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som används i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

Vårt övergripande syfte med studien har varit att undersöka biståndshandläggare och brukares syn på livskvalitet, samt i vilken grad hemtjänstinsatserna påverkar brukarens livskvalitet. De frågeställningar vi utgått ifrån är: ? Vad innebär livskvalitet för de äldre? ? Vilka likheter och olikheter finns mellan biståndshandläggarens och brukarens syn på livskvalitet? ? Kan biståndshandläggarna påverka de äldres livskvalitet?Vi har använt oss av kvalitativ metod genom strukturerade intervjuer med äldre och en halvstrukturerad fokusgrupp med biståndshandläggarna. I vår analys har vi har utgått från Siri Naess teori om livskvalitet vilken sedan har kompletterats med Kajandiinstrumentet samt teori om coping.Vi fann att faktorer som höjer livskvaliteten för våra informanter innebär att ha nära relationer, att kunna klara sig själva, att få ha hälsan och att bo på en plats som man själv trivs med. Det biståndshandläggarna ser som livskvalitet för de äldre de träffar är; gemenskap med andra och att anhöriga spelar en viktig roll.

Uppsatsens syfte är att ur ett personalperspektiv undersöka och beskriva kunskapsläget i äldreomsorgsarbete inom hemtjänsten med brukare som har alkoholproblematik. Syftet belyses via följande frågeställningar; 1) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren generellt i forskningen? 2) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen? 3) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren med alkoholproblematik i forskningen? 4) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen om brukaren har alkoholproblematik? För att besvara frågeställningarna valdes selektiv kunskapsöversikt som består av 11 utvalda primärdokument. Syfte och frågor i vår uppsats analyserades och besvarades via socialkonstruktionistisk och DBO-teorin, en handlingsteori. Resultatet av uppsatsen visar att: relationen mellan personal och brukare är avgörande för brukarens självbestämmande och livskvalitet.

I socialtjänstlagen (SoL) benämns de övergripande målen med socialtjänstens verksamhet och de grundläggande värderingarna som lyfter fram den enskildes rätt till självbestämmande samt att integriteten skall framhållas i sådan stor utsträckning som möjligt. Studien syftar till att få en ökad förståelse för hur individer som haft någon form av insats av socialtjänsten anser sig bemötta, samt i vilken utsträckning socialtjänsten tillämpar brukarperspektivet i dess insatser. Urvalet av respondenter till denna kvalitativa studie har dels skett via flygblad där de själva fått tagit kontakt med studiens författare samt ur ett snöbollsurval. Detta resulterade i att fyra män kom ingick i studien. Intervjuerna har genomförts och baserats på studiens tre teman: bemötande, meningsfullhet och delaktighet.

 Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och är än idag en diskriminerad grupp i samhället. Det är den grupp av funktionshindrade som har det sämst ställt, både ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmänheten. För att stärka den enskilda brukarens ställning i samhället och för att kunna leva ett självständigt så krävs adekvata sociala färdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social färdighetsträning är en av många arbetsmetoder som har som syfte att stärka individens sociala kompetens och som är den här studiens fokus. Den här studien använder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med både personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social färdighetsträning. Syftet med studien är således att frambringa kunskap om och förståelse av social färdighetsträning. Resultatet visar på positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden från både brukare och personal.

I Sverige har personer som är i behov av omfattande stöd i vardagen rätt till assistans, en tjänst som utförs av personliga assistenter. Den vedertagna benämningen av funktionshindrade i behov av assistans är brukare. Det som skiljer yrket personlig assistent från övriga vårdyrken är att det inte krävs en formell yrkesutbildning. Eftersom den personliga assistenten är en del av brukarens privatliv är personkemi och personlig kompetens faktorer som ofta väger tyngre än formell utbildning. Den personliga assistenten assisterar brukaren i de vardagliga sysslorna, vilket innefattar bland annat, planering, matlagning och assistans vid måltider.

Att arbeta som personlig assistent liknar inte en normal arbetsplats. Arbetet sker oftast i brukarens hem där även brukarens familj i vissa fall bor. Det kan vara svårt att hantera vissa situationer själv och ingen vill ju inkräkta på en annan människas privatliv. Reglerna för vad som anses vara grundläggande behov som brukarna ska få hjälp med är i dagens läge otydliga. Det kan upplevas stressigt hos många personliga assistenter.Syftet med den här uppsatsen var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos personliga assistenter.

Vi konsumerar mer och mer. Samtidigt debatteras det kring hur vi ska bekämpa klimathot och leva en mer hållbar livsstil. För mig som snart färdig industridesigner kändes det intressant och utmanande att ge sig på något så motsägelsefullt som att se hur eller om jag kunde ta fram en produkt som skulle kunna leda till ett minskat köpbeteende.Kandidatexamensarbetet på 15 poäng har resulterat i ett designförslag på en skridsko speciellt lämpad för uthyrning. Resultatet är baserat på intervjuer med sakkunniga, skridskoåkare och potentiella användare. Arbetet avgränsades till att fokusera på den tänkta brukarens upplevelse av produkten varpå mycket att formgivingen baserades kring hur en handfull valda produktvärden bäst skulle kommuniceras..

Måltiden är viktig för äldreomsorgens brukare. Undersökningar visar att måltidens näringssammansättning prioriteras i högre grad än att brukaren ska få sina önskemål kring måltidsutformningen uppfyllda. Vårdpersonalens önskemål prioriteras högre än brukarens. I särskilt boende har brukare en begränsad och i vissa fall obefintlig möjlighet att påverka sina egna måltider. Brukare inom äldreomsorgen vill, enligt flera undersökningar, kunna påverka sin måltidsmiljö och välja mellan olika rätter.

I denna studie har jag försökt få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare upplever samt hur dessa hanterar makten i sina arbeten som myndighetsutövare. För att kunna uppnå mitt syfte har jag intervjuat fyra biståndshandläggare inom samma kommun som alla arbetar mot lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Intervjumaterialet har jag analyserat utifrån Michel Foucaults relationella maktbegrepp. Det visade sig att informanterna inte reflekterade över makten utan fokuserar istället på den enskilde brukarens behov av diverse hjälpinsatser från kommunen..